EN UPPSTICKARE VID MJÖLKSTATIONEN.
De flesta som gått i skolan minns nog mjölkstationen som finns i skolresturangen. Ni vet den stora boxen, gärna upplyst med en bild på en ko, rinnande mjölk i ett glas eller dylikt. Undertill finns en gummi-”spene” samt en metallskena som man pressar sitt glas mot. Ut kommer mjölk. Och så har det sett ut i årtionde. Så vad händer när man slänger in ytterligare ett alternativ? En havredrycks-station?
UPP TILL BEVIS
Vi lät tio olika skolor prova. Skolorna ligger utspridda över landet, från Högalundsskolan i Sundsvall till flera skolrestauranger i Olofström, fördelat mellan grundskolor och gymnasier. Och responsen var positiv! (Puh, tur!) Överlag var många elever nyfikna och ville prova, och man kunde skönja en större nyfikenhet bland de yngre eleverna jämfört med de äldre. De som väljer havredryck idag gör det främst av två olika anledningar: för att de är veganer eller för att de är intresserade av klimatfrågor. Och det verkar vara en växande skara. En färsk undersökning visar att klimatförändringarna är den viktigaste samhällsfrågan för unga mellan 16-25 år. Och där spelar havredryck en viktig roll. Jämför man mjölk med havredryck skiljer det inte mindre än 80% i växthusgasutsläpp. Vilket också är anledningen till vårt experiment med att införa havredryck som alternativ på skolorna.
MEN SEN DÅ?
Ser man till det fortsatta användandet på skolorna var det blandat resultat. På cirka hälften av skolorna ökar drickandet, medan det ligger stabilt på resterande. Dessutom visade det sig att det uppskattas bland skolans pedagoger och övrig personal, och på några skolor har även iKaffe (Oatlys baristamjölk) blivit poppis att ha i kaffet i lärarrummen. Sammanfattningsvis var samtliga skolor överens om att behålla havrestationen och det får man väl se som ett A i betyg!
BLAND MUMLANDE GYMNASIEELEVER
Älvkullens gymnasium i Karlstad är en av skolorna som provade havrestationen. Där går cirka ca 1100 elever med inritning teknik, naturvetenskap, IT och media. Markus Arvidsson är kökschef på skolan. Han säger att responsen var blandad men övervägande positiv. Åtminstone om man ser till konsumtionen och mindre till den verbala feedbacken.
– Gymnasieelever säger inte så mycket, det mumlar mest. I början gick det åt en hel del havredryck men konsumtionen varierade väldigt från vecka till vecka. Nu har det lagt sig på en stabil nivå.
Överlag verkade eleverna lite rädda för att prova nytt. Markus säger att han tror att många utgår från vad man serverar hemma. Och att det som vi ser som klassiska maträtter börjar bli främmande för många yngre nu. Tiderna förändras. Och samma sak gäller mjölk och havredryck. Själv ser han gärna fler havrebaserade alternativ i framtiden.
– Våra menyer innehåller nästan alltid mjölk, och det är lite synd tycker jag. Jag tror att man ska äta mer allsidigt. Dessutom hade det varit kul om man fick utmana sig själv med lite nya ingredienser!
