Kakor passar fint med havredryck, även den digitala sorten. Är det ok med dig att vi använder kakor på den här sidan? Vadå kakor?

Hur tar man reda på ett livsmedels klimatpåverkan?

Det bästa sättet är att göra en livscykelanalys, det vill säga att noggrant analysera alla steg i produktens ”liv” – från gård till butik. Då får man inte bara veta hur mycket CO2e produkten genererar totalt, det blir också tydligt i vilka steg de största klimatbovarna finns. Vilket kanske inte är helt uppenbart från början.

Kikar man närmare på de olika stegen inser man till exempel att den största påverkan i produktionen av ett livsmedel varken är transporterna eller förpackningen. Den ligger nästan alltid i ”gårdssteget”, det vill säga i skapandet av själva råvaran. Här nedan kan man se hur mycket CO2e som genereras i de olika stegen, om man till exempel jämför vår havredryck med komjölk.

CO2e utsläpp per liter produkt

Jahapp, då var vårt jobb klart då… ?

Animaliebaserade produkter står för mer än hälften (60%) av matens globala utsläpp, men förser oss bara med 18% av kalorierna*. Resursslöseri tycker vi - och en anledning till att i princip alla forskare är överens om att vi måste äta mer växtbaserat för att klara av de klimatutmaningar vi står inför. Nu betyder inte det att vi som producerar växtbaserade livsmedel kan luta oss tillbaka. Vi måste fortsätta slipa på att minska utsläppen i alla led. Men för dig som konsument är det ganska enkelt: Ät mer växtbaserat!

Om du vill nörda ner dig ytterligare

Om du vill veta mer om vad som genererar klimatpåverkan från våra produkter, vad som är inkluderat och inte, kan du läsa om metoden bakom livscykelanalysen här.

Beräkningarna är gjorda av ett företag som heter CarbonCloud och dem kan du läsa mer om här: www.carboncloud.io/sv/

*Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers​: J. Poore1 and T. Nemecek (2018)