HAVREDRYCK
MED KOLDIOXID-EKVIVALENTER

IFALL DU UNDRAR HUR VI KOM FRAM TILL JUST DEN DÄR SIFFRAN OCH VARFÖR SÅ HAR DU KOMMIT RÄTT!

Våra produkters klimatpåverkan redovisas i koldioxid per kilo paketerad produkt och beräkningarna baseras på en livscykelanalys från gård till butik. Det betyder att vi inkluderar alla steg i livscykeln från produktion av de insatsvaror som går in i jordbruket till själva jordbruket, transport, bearbetning, förpackning och distribution fram tills produkten står på hyllan i din favoritaffär. Alltså inte transporter från affären till hemmet, användandet av produkten, återvinningen eller bristen på återvinning av den.  
 
Då vi alltid arbetar med att förbättra och uppdatera de data som ligger till grund för produkternas klimatavtryck så innebär det att siffrorna kan (och kommer) att förändras över tid. Eftersom det är lite mer tidskrävande att uppdatera paketens tryckta siffror än de digitala så hittar du alltid de senaste värdena här på vår webbplats.  

VERIFIERAD AV TREDJE PART

Vår LCA-specialist gör beräkningarna i ett verktyg utvecklat av CarbonCloud baserat på en biofysisk modell som är produkten av mer än 20 års vetenskapliga framsteg. Efter att vi har gjort beräkningarna verifieras de av CarbonCloud.  

ÖÖH… VADÅ KLIMATAVTRYCK?

Alla värden anges i koldioxidekvivalenter (CO2e), det är samma värden som UNFCC och Europeiska kommissionen använder. Koldioxidekvivalenter omvandlar klimateffekterna av olika gaser till den motsvarande mängden koldioxid (CO2) som krävs för att skapa samma växthuseffekt. På det viset kan du jämföra en flygresa med en köttbit eller en tröja med ett glas havredryck (eller kanske saker som är mer logiska att jämföra, som två olika måltider eller en resa med flyg jämfört med tåg). 

VAD INGÅR I BERÄKNINGARNA?

  • Jordbruk: Utsläpp relaterade till jordbruksproduktionen av t.ex. havre, raps och andra ingredienser. Här ingår bland annat utsläpp av N20 (dikväveoxid) från mark och utsläpp av CO2 (koldioxid) från produktion och användning av bränslen/el till traktorer och annan användning av jordbruksutrustning. Utsläpp kopplade till konstgödsel och bekämpningsmedel ingår också.
  • Bearbetning av ingredienserna: El- och gasförbrukning i kvarnen (skalning av havret) och anläggningen för rapsoljeproduktionen.
  • Transport av ingredienserna: Transporten av ingredienserna från fältet till fabriken och mellan fabrikerna.
  • Oatlys fabrik: El- och gasförbrukning i produktionsanläggningarna för havrebasen och havredrycken.
  • Förpackning: Utsläpp relaterade till tillverkning och transport av förpackningsmaterial och förpackningar.
  • Distribution: Distribution av den slutliga produkten från fabriken till marknaden. Beräkningarna tar hänsyn till att vissa transporter är kyltransporter.
Oat drink flowchart from agriculture to factory to product and shipping to the store

VAD INGÅR INTE
– OCH VARFÖR? 

Tillverkning av utrustning/maskiner och byggnader ingår inte i beräkningarna, inte heller produktförluster efter fyllning. Våra medarbetares transporter till och från jobbet eller övergripande affärsverksamhet som forskning, produktutveckling, försäljning och marknadsföring ingår inte heller. Anledningen till det är att dessa växthusgasutsläpp är svåra att hänföra till en enskild produkt och uppskattas vara mycket små i förhållande till de totala utsläppen för en produkt. 

HUR ÄR DET MED PRODUKTENS LIV EFTER BUTIKEN?

"Hallå, det här täcker inte hela produktens livslängd. Ni räknar inte med allt som händer efter att den lämnat butiken!" Vi hör dig, och du har rätt. Men vad som händer med produkten efter den lämnar butiken är svårt att räkna ut eftersom vi till exempel inte vet hur den transporteras av personen som köper den, eller hur långt eller om och hur förpackningen återvinns. Så när det kommer till produktens klimatavtryck efter att den lämnar butiken, kan du göra hela skillnaden!  

HÖGSTA VINSTEN! HÄR KAN DU GRÄVA NER DIG I DETALJERADE METODRAPPORTER: 


Oatly har berikat SE-omgivningen

Barista FIN

Barista UK

VARFÖR ÄR DET HÄR VIKTIGT?

Ungefär en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen kommer från livsmedelssystemet*. Faktiskt är det så att även om vi slutade använda alla fossila bränslen idag så skulle livsmedelssystemet på egen hand knuffa oss över Parisavtalets mål att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader**. Det är med andra ord uppenbart att något behöver göras, och vår konsumtion kan vara en viktig del av det. Men informationen om vad det vi äter har för påverkan på klimatet verkar tyvärr saknas***.  
 
Så vi tänkte, ”skulle det inte vara toppen om folk lätt kunde jämföra olika produkters klimatpåverkan direkt i livsmedelsbutiken, innan de ens bestämmer sig för vad de ska lägga i vagnen?” Men vi tänkte inte bara på det som en ”Det kan vara skoj för oss som är ett litet havrebaserat företag att redovisa våra produkters klimatpåverkan för våra konsumenter” grej, utan mer som en ”Vi anser att konsumentmakt bör vara en lag, om inte en mänsklig rättighet” grej. För om en tänker efter så skiljer sig inte kravet på att visa en livsmedelsprodukts klimatavtryck så mycket från reglerna för märkning av fett, socker och andra näringsämnen. Men det kommer att ta tid att få alla inblandade att komma överens om exakt hur det här ska genomföras, så medan vi jobbar på det har vi beslutat att ange klimatpåverkan – visad som kilogram Co2e – från våra produkter på våra förpackningar eller på vår webbplats.  

VAD SKA JAG JÄMFÖRA DET HÄR MED?

Ja det är det som är kruxet, eller hur? Just nu finns det ett problem med alla dessa siffror, och det är att de inte säger så mycket om det inte finns något att jämföra dem med. Är 0,38 CO2e riktigt bra, riktigt dåligt eller någonstans däremellan? Lösningen är förstås att livsmedelsindustrin lägger sina siffror på bordet – eller ännu bättre: visar dem direkt på sina förpackningar. Någon av er 12 personer som läser det här kanske kommer ihåg vår kampanj ”Show us your numbers” där vi ville uppmuntra andra livsmedelsföretag att publicera sina produkters klimatavtryck. Vi har inte givit upp på den idén så kontakta gärna den matproducent du skulle vilja jämföra oss med och kräv så artigt du kan att de ska visa sina siffror. Skyll gärna på den här påstridiga lilla texten om det är till någon hjälp. 
 
I Tyskland organiserade vi en namninsamling för att göra klimatmärkning av livsmedelsprodukter obligatoriska genom lagstiftning. Eftersom det är en annan sak som går långsamt har vi beslutat att samarbeta med andra företag i en allians som heter ”Together for Carbon labelling”. Läs gärna mer om det här
 
Och medan du väntar på resultatet av allt det här arbetet så kanske du vill kolla in ”One Planet Plate”? Det är en webbplats skapad av WWF tillsammans med forskare där du kan få en känsla av vilka siffror som är rimliga. Deras teori hävdar att beräkningen för en hållbar veckomeny är 11 kg CO2e per person, vilket motsvarar cirka 0,5 kg CO2e per måltid.  

OK, SÅ NU KAN VI LUTA OSS TILLBAKA OCH KOPPLA AV?

Nej. Absolut inte. Även om våra produkter är mer klimatvänliga än många djurbaserade alternativ vill vi att de ska vara ännu bättre, och det är faktiskt precis det vi jobbar på varje dag! Så om du har lite tid över och vill bli expert på hur vi arbetar (och hur vi ligger till i arbetet) har vi en hållbarhetsrapport som bara väntar på att du ska läsa den. Du hittar den på andra sidan av den här webbplatsen, bara klicka här och njut!