Kakor passar fint med havredryck, även den digitala sorten. Är det ok med dig att vi använder kakor på den här sidan? Vadå kakor?

Havredryck med koldioxidekvivalenter

 

Mat och dryck står för en fjärdedel av växthusgasutsläppen globalt, vilket betyder att det är ett område där det som konsument går att göra stor skillnad – om man nu bara vet hur man faktiskt gör det. Vore det inte bra om man på ett enkelt sätt kunde se vad ett livsmedel har för avtryck på klimatet? Allra helst innan man köper det. Vi tycker det borde vara lag på det.

Ett krav på att redovisa klimatavtryck är ju inte mycket konstigare än att det finns stränga regler för hur vi livsmedelsproducenter ska redovisa exempelvis näringsinnehåll. Men att få alla inblandade att enas om hur det ska gå till kommer att ta tid, och vi är alldeles för otåliga. Så vi bestämde oss för att köra igång på egen hand. (Eller snarare tillsammans med ett företag som heter CarbonCloud, läs mer om det längre ner.)

 

Eh, koldioxidekvivalenter vadå?

Våra klimatavtryck anges i så kallade koldioxidekvivalenter (CO2e). Det är ett mått på utsläpp av växthusgaser som bland annat FN:s Klimatkonvention och EU-kommissionen använder sig av, som tar hänsyn till att olika gaser bidrar till växthuseffekten olika mycket. Man ”översätter” alltså deras påverkan till hur mycket koldioxid som skulle orsaka samma växthuseffekt. På så sätt kan man jämföra en flygresa med en köttbit eller en tröja med ett glas havredryck (eller kanske saker som är mer logiska att jämföra, som två olika maträtter eller en resa med flyg vs. tåg). 

…och var då?

Du hittar våra produkters klimatavtryck (kg CO2e/liter) vid innehållsförteckningen på baksidan av förpackningarna, och i vissa fall även i en liten bubbla på framsidan. Det kommer dock att dröja ett tag innan vi hunnit trycka värdet på alla våra produkter. Är du redan nu nyfiken föreslår vi att du kikar in på våra produktsidor, där vi redovisar siffrorna för respektive produkt så fort vi får in dem. Innan 2019 är slut ska alla siffror vara på plats.

deluxe med forstoringsglas

 

Lågt, högt eller mittemellan?

Men hur vet man om ett CO2e-värde är bra eller dåligt då? Ja, det är ett problem. En enstaka koldioxidekvivalent-siffra säger ju inte särskilt mycket - så länge det inte finns något att jämföra med. Lösningen är såklart att fler livsmedelsproducenter följer efter och lägger siffrorna på bordet. Eller rättare sagt, trycker dem på förpackningarna. Så hör gärna av dig till dem du vill jämföra våra produkter med!

I väntan på fler siffror kan du åtminstone få en känsla för vad som är rimligt genom att titta på konceptet ”One Planet Plate” som svenska WWF har tagit fram tillsammans med forskare. Där är ramen för en hållbar veckomeny 11 kg CO2e per person, vilket motsvarar ca 0,5 kg CO2e per måltid.  

cheese chicken pork beef illustration sv

 

Hur har vi räknat ut våra produkters klimatpåverkan?

Först och främst är det alltså inte vi själva som har räknat, utan ett företag som heter CarbonCloud. Det är viktigt att betona. CarbonClouds modell baseras på tjugo års forskning och har blivit granskad i samband med en lång rad vetenskapliga publiceringar. Den har använts av svenska Naturvårdsverket och är också grund för internationella samarbeten, bl.a. med Princeton University och Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK). Okej, nu över till ”hur”-et. CarbonClouds beräkningar utgår från en analys av de olika stegen i produktens ”liv” – i vårt fall från gård till butik. Genom en sådan livscykelanalys får man inte bara veta hur mycket växthusgaser produkten genererar totalt, det blir också tydligt i vilka steg de största klimatbovarna finns.

Det är lätt att tro att det är transporterna eller förpackningarna som står för störst klimatpåverkan hos ett livsmedel, men så är det oftast inte. Istället ligger den största påverkan nästan alltid i det första steget (i vårt fall ”gårdssteget”), det vill säga skapandet av själva råvaran. Nedan visas hur stor mängd CO2e som genereras både totalt och uppdelat på de olika stegen för vår havredryck jämfört med komjölk.

graf sv

Idag står animaliebaserade produkter för mer än hälften (60 %) av matens globala växthusgasutsläpp, men förser oss bara med 18 % av kalorierna*. Resursslöseri! Det är en anledning till att de flesta forskare är överens om att vi måste äta mer växtbaserat för att klara av de klimatutmaningar vi står inför.

 

Vad ingår i beräkningarna för havredryck?

  • Gård: Utsläpp relaterade till framställning av havre och raps (som tillsammans med vatten utgör mer än 99 viktprocent av havredryck). Bland annat innebär det N2O(lustgas)-utsläpp från jordar och CO2(koldioxid)-utsläpp från produktion och användning av bränslen/el till traktorer och andra maskiner. Även utsläpp kopplade till gödningsmedel ingår.
  • Fabrik: Uppvärmning och elförbrukning i kvarn och vid tillverkning av havrebas, rapsolja och havredryck. Siffrorna är låga tack vare stor andel förnyelsebara energikällor.
  • Förpackning: Utsläpp kopplade till tillverkning och transport av förpackningsmaterial och förpackningar.
  • Transport: Transport av havre och raps från åker till kvarn respektive fabrik (för tillverkning av rapsolja), och därefter vidare till fabrik för produktion av havrebas. Transport av havrebas till anläggningar för produktion av havredryck. Transport av färdig havredryck ut till olika marknader. Beräkningarna tar hänsyn till att vissa transporter är kylda.

För fullständiga metodrapporter (och resultatrapport för ovan nämnda produkter), klicka här för havredryck och här för komjölk.

 

Vad ingår inte - och varför?

Någonstans måste man dra gränsen. Tillverkning av utrustning/maskiner och byggnader ingår inte i beräkningarna, inte heller våra anställdas transporter till och från jobbet eller övergripande företagsaktiviteter så som forskning, produktutveckling, försäljning och marknadsföring. Anledningen är att dessa växthusgasutsläpp uppskattas vara väldigt små i förhållande till de totala utsläppen och därmed försumbara.

 

Produktens liv efter butiken då?

Beräkningarna inkluderar stegen från gård till butik. Men, det är ju inte hela produktens liv? Nej, men vad som händer med produkten efter butikssteget är svårt att räkna på eftersom vi till exempel inte vet på vilket sätt och hur långt den transporteras av konsumenten, eller om och hur förpackningen återvinns. När det gäller klimatpåverkan från produktens efter-butiken-liv kan du alltså själv vara med och göra skillnad!

 

Jaha, kan vi luta oss tillbaka nu då?

Nej. Absolut inte. För även om våra produkter är mer klimatsmarta än många alternativ behöver vi självklart arbeta för att bli ännu bättre. Och det gör vi! Har du en stund över och vill bli lite av en expert kring hur vi jobbar (och hur det går för oss) kan vi tipsa om vår hållbarhetsrapport.

*Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers: J. Poore1 and T. Nemecek (2018)