Vem bestämmer vad du äter?
Matmakten 2026
Tillsammans för ett matsystem i balans
TILLSAMMANS FÖR ETT MATSYSTEM I BALANS
Vikten av ett robust matsystem har aldrig varit mer påtaglig, samtidigt som dess sårbarhet är uppenbar. Klimatförändringar, geopolitisk oro och globala kriser påverkar redan skördar, priser och livsmedelsförsörjning, både globalt och lokalt¹ ². Sverige väntas inte nå klimatmålen, samtidigt har matsystemet stor potential att bidra³. Parallellt utgör dagens kostmönster en betydande folkhälsorisk. I Sverige är matvanor en av de största riskfaktorerna för våra vanligaste folkhälsosjukdomar⁴.
Kort sagt: dagens matsystem levererar inte det vi behöver – varken för hälsa, miljö eller långsiktig robusthet.
Oatly är ett företag byggt på övertygelsen att en omställning av matsystemet är möjlig. Med innovation som en del av vårt DNA söker vi ständigt lösningar. Med denna rapport vill vi bidra till ett stärkt kunskapsunderlag – så att aktörer i hela matsystemet kan ta ansvar och driva förändring.
Vi har låtit undersöka vilka aktörer konsumenter litar på, lyssnar till och håller ansvariga i frågor som rör mat. Med andra ord: hur de uppfattar makt och styrning i matsystemet. Dessutom har vi intervjuat experter för att fördjupa förståelsen för både ut-
maningar och möjliga lösningar.
Resultaten visar en tydlig motsättning. Många konsumenter upplever att ansvaret ligger på dem att äta mer hälsosamt och hållbart. Samtidigt styrs deras val i hög grad av pris och kampanjer – faktorer de själva inte kan påverka. Vad som produceras, vad det kostar och vad som exponeras i butik och i offentliga miljöer avgör i praktiken vilka val som är möjliga.
Det gör det orimligt att lägga huvudansvaret på individen.
Förtroendet för forskning är högt, medan tilliten till politiska beslut om mat är låg. När människor förväntas ta ansvar utan att ha verkliga förutsättningar att påverka blir omställningen svår att genomföra.
I ett system som inte fungerar finns det inga vinnare. Att skapa ett långsiktigt hållbart matsystem kräver därför ett helhetsgrepp och ett gemensamt ansvar från alla med möjlighet att påverka. Rapporten pekar på de skiften som krävs: att aktörer med verklig makt tar ansvar genom politisk styrning, genom hur matmiljöer formas och genom hur innovation och produktion utvecklas.
Först när vetenskapen får genomslag i styrningen, och när beslut tar hänsyn till kommande generationer, kan konsumenter möta ett matsystem som underlättar bättre val.
Jag hoppas att rapporten blir ett underlag för de samtal och beslut som krävs för att tillsammans bygga ett matsystem som håller över generationer.
Ilse Siekkinen,
General Manager, Oatly Norden
1. IPCC (2023). Climate Change 2023: Synthesis Report. Intergovernmental Panel on Climate Change
2. FAO (2023). The State of Food Security and Nutrition in the World 2023. Food and Agriculture Organization of the United Nations
3. Klimatpolitiska rådet (2026). Årsrapport 2026
4. Folkhälsomyndigheten (2024). En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Återredovisning av regeringsuppdrag
VAD LIGGER TILL GRUND FÖR RAPPORTEN?
DEN HÄR RAPPORTEN BYGGER PÅ EN ALLMÄNHETSUNDERSÖKNING
SAMT DJUPINTERVJUER MED FORSKARE OCH AKTÖRER MED KUNSKAP
OM MATSYSTEMET.
Allmänhetsundersökning
Undersökningen genomfördes mellan den 10 och 20 mars 2026 via webbenkät i Novus slumpmässigt rekryte- rade Sverigepanel. Totalt intervjuades 2 628 personer i åldern 18–84 år, vilket ger ett representativt och generaliserbart resultat för den svenska allmänheten.
Enkäten innehöll frågor som mäter respondenternas inställningar, upplevelser och beteenden. Resultaten ska tolkas som självrapporterade uppfattningar och inte som faktiska beteenden eller objektiva mått. Flera frågor besvarades på 5-gradiga skalor, till exempel från ”Instämmer inte alls” till ”Instämmer helt” eller från ”Mycket svårt” till ”Mycket lätt” samt svarsalternativet ”Vet ej”. Resultaten redovisas som andelar per svarskategori eller som sammanvägda mått, till exempel andel som instämmer respektive inte instämmer. I vissa frågor har flera svar varit möjliga, vilket innebär att summan av andelarna kan överstiga 100%. Vid envalsfrågor kan summan avvika något från 100% på grund av avrundning.
Expertintervjuer
Björn Persson,
forskare inom framsyn och hållbarhetsomställning, RICE
Helena Hansson,
professor i nationalekonomi med inriktning jordbrukssektorns ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), programchef Mistra Food Futures
Helena Robling,
doktorand vid Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU)
Helena Stenström,
hållbarhetschef, Bertegruppen
Pia Lindeskog,
utredare, Folkhälsomyndigheten
Åsa Domeij,
hållbarhetschef, Axfood
VAD MENAR VI MED MATSYSTEMET?
I DEN HÄR RAPPORTEN HAR VI GRANSKAT ANSVAR, MÖJLIGHETER OCH MAKT I MATSYSTEMET. MEN VAD INNEBÄR DET I PRAKTIKEN?
Matsystemet omfattar alla aktörer och steg i värdekedjan som påverkar vad människor i slutändan äter. Det inkluderar primärproduktion som jordbruk och råvaruproduktion, livsmedelsindustrin som förädlar produkter, dagligvaruhandeln, restauranger och offentliga måltidsverksamheter som säljer och serverar maten, samt konsumenter som gör valen. I systemet ingår även politiken och myndigheter som sätter spelregler i form av regelverk och styrmedel, liksom forskningen som bidrar med kunskapsunderlag.
Tillsammans formar dessa aktörer vad som produceras, hur maten prissätts, marknadsförs, exponeras samt serveras, och därmed vilka val som i praktiken är möjliga. Det är detta samspel som utgör våra så kallade matmiljöer – de sammanhang där matval sker, och som i stor utsträckning påverkar vad människor faktiskt äter.
:format(webp))
VEM HAR ANSVAR OCH MAKT ÖVER MATVALEN?
FÖR ATT FÖRSTÅ HUR MATSYSTEMET FUNGERAR I PRAKTIKEN BEHÖVER VI BÖRJA I EN GRUNDLÄGGANDE FRÅGA: VEM BÄR EGENTLIGEN ANSVARET FÖR – OCH VEM HAR MAKTEN ÖVER – VÅRA MATVAL?
KONSUMENTER TAR PÅ SIG HUVUDANSVARET FÖR ATT GÖRA BRA MATVAL – I TEORIN...
Vår undersökning visar att svenska konsumenter upplever ett starkt personligt ansvar för att äta hållbart och hälsosamt. Mer än sju av tio (72%) anser att de själva har ett ansvar att välja mer hälsosam och klimatvänlig mat. Bara en av tio (10%) uppger att de inte har något ansvar att göra detta1. Det upplevda ansvaret gäller inte bara den egna konsumtionen, utan för samhället i stort: På frågan om vem man tycker har störst ansvar för att minska matens påverkan på klimat och miljö och vem man tycker har störst ansvar att göra det lättare för människor att äta mer hälsosamt, svarar den största andelen att ansvaret främst ligger hos individen själv som konsument – före såväl politiker som livsmedelsföretag och matbutiker.
...MEN I BUTIKEN ÄR DET ANNAT SOM STYR
Samtidigt visar resultaten att det i praktiken sällan är klimat- eller hälsofaktorer som styr vad som hamnar i matkorgen. I stället är det främst pris och kampanjer som påverkar vilka val som görs. Även lust och vana har stor betydelse, medan klimat och miljö samt näringsinnehåll väger mindre tungt vid köptillfället. Här pekar svaren på ett tydligt glapp, där konsumenter å ena sidan upplever ett ansvar för hållbarhet och hälsa, men å andra sidan prioriterar andra faktorer i butiken.
Utöver det är osäkerhet och okunskap en utmaning. Endast lite drygt en fjärdedel (26%) anger att det är lätt att välja mat som är bra för klimat och miljö²., medan majoriteten antingen befinner sig i ett mellanläge (43%) eller uppger att det är svårt (21%)2. Kunskapen om Livsmedelsverkets nationella näringsrekommendationer är också begränsad. Tre av tio (30%) har hört talas om råden men vet inte vad de innehåller, och mer än var tionde (11%) känner inte till dem alls. Bland män mellan 35 och 49 år är det nästan hälften (49%) som antingen har hört talas om kostråden men inte vet vad de innehåller, eller som inte känner till dem alls.
Endast 26% anger att det
är lätt att välja mat som är bra för klimat och miljö
När du står i butiken och ska välja mellan olika alternativ av livsmedel – vad avgör oftast ditt val?
| Pris | 57% |
| Kampanj/erbjudande | 40% |
| Ursprungsland | 34% |
| Vad jag känner för att äta just då | 30% |
| Vana | 24% |
| Smak | 24% |
| Näringsinnehåll | 17% |
| Bra för klimat och miljö | 14% |
| Varumärke | 13% |
| Säsong | 11% |
N = 2 628 (Flervalsfråga, upp till tre svar möjliga, topp 10 av totalt 19 svarsalternativ redovisas)
Experterna: Makten över maten är osynlig – och styr åt fel håll
Hur kommer det sig att konsumenter känner ett så starkt ansvar, men ändå fattar helt andra beslut i vardagen?
Björn Persson, omställningsforskare vid Mistra Food Futures, menar att konsumenters känsla av ansvar är begriplig, men samtidigt missvisande.
– Det är i butiken vi som konsumenter möter matsystemet, och där upplevs valen som våra egna. Men mycket av det som avgör vad vi kan välja har bestämts långt tidigare: vad som produceras, hur det prissätts och vad som lyfts fram i butiken. De val vi gör fattas dessutom enskilt och i butiken. Utan insyn i hur andra konsumenter agerar är det svårt att se hur det egna valet faktiskt spelar roll.
De val vi upplever som fria är alltså redan filtrerade. Även Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid SLU samt programchef vid Mistra Food Futures pekar på samma mönster, och sätter även fingret på en
djupare obalans.
– Ansvaret har flyttats ut till individen, medan en stor del av påverkan ligger i andra delar av systemet. Men den är ofta osynlig för konsumenten.
Det handlar alltså inte bara om vad vi väljer, utan om vilka val som överhuvudtaget finns. Problemet är att systemets signaler sällan pekar mot det som är bra för oss eller planetens hälsa, menar Pia Lindeskog, utredare på Folkhälsomyndigheten.
– Dagens livsmedelskonsumtion är ett marknadsmisslyckande, både för hälsa och klimat. Vi har i praktiken skapat perfekta förutsättningar som driver ohälsa, särskilt bland barn och unga. Det som marknadsförs mest är det ohälsosamma och icke hållbara, och det blir normerande. Jag menar, hur ofta ser du egentligen reklam för frukt och grönt, jämfört med hur ofta du exponeras för godis och chips?
1. . N = 2 628 (Påståendefråga: ”Jag har ett ansvar att välja mer hälsosam och klimatvänlig mat”. Skala 1–5, där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer mycket väl, samt svarsalternativet ”Vet ej”)
2. N = 2 628 (Påståendefråga: ”Hur lätt eller svårt tycker du att det är att välja klimatsmarta matval – mat som är bra för klimat och miljö?”. Skala från ”Mycket svårt” till ”Mycket lätt”, samt svarsalternativet ”Vet ej”)
3. N = 2 628 (Envalsfråga: ”Hur väl känner du till Livsmedelsverkets nationella näringsrekommendationer (kostråd)?”. Svarsalternativ: ”Mycket väl – jag vet i stora drag vad de innebär”, ”Ganska väl – jag har hört talas om dem”, ”Jag har hört talas om dem men vet inte vad de innehåller”, ”Jag känner inte till dem”, ”Vet ej”)
VEM LITAR KONSUMENTER PÅ NÄR DET GÄLLER HÅLLBAR OCH HÄLSOSAM MAT?
FÖR ATT KUNNA GÖRA BRA MATVAL KRÄVS TILLIT TILL BÅDE KUNSKAP, RÅD OCH DEM SOM SÄTTER RAMARNA. SÅ VEM LITAR EGENTLIGEN KONSUMENTER PÅ NÄR DET GÄLLER REKOMMENDATIONER OM HÅLLBAR OCH HÄLSOSAM MAT?
:format(webp))
KONSUMENTER LITAR MER PÅ MAGKÄNSLAN ÄN SYSTEMET
Högst upp på listan över vem konsumenter litar på när det gäller rekommendationer om såväl hållbar som hälsosam mat hamnar forskare. På andra plats kommer dock den egna magkänslan. Trots – eller kanske på grund av – att få upplever att det är enkelt att göra hållbara matval, och många saknar kunskap om näringsrekommendationerna, förlitar sig många på sin egen magkänsla. Anmärkningsvärt är att fler uppger att de främst litar på sig själva än på rekommendationer från myndigheter, vården eller livsmedelsföretag. På samma sätt står det obefintliga förtroendet för politiker ut – noll procent uppger politiker som den aktör de litar mest på när det gäller rekommendationer om såväl hälsosam mat som vilken mat som är bättre för klimat och miljö. Det pekar på ett tydligt glapp mellan de aktörer som förväntas vägleda och de som faktiskt upplevs som trovärdiga.
Vem litar du mest på när det gäller rekommendationer om hälsosam mat?
| Forskare | 31% |
| Min magkänsla / mig själv | 24% |
| Hälso- och sjukvård | 16% |
| Myndigheter | 10% |
| Ingen särskild | 7% |
| Intresse- och civilsamhälles- organisationer | 4% |
| Personer i min närhet | 3% |
| Primärproducenter/bönder | 2% |
| Annan | 1% |
| EU och dess myndigheter | 1% |
| Livsmedelsföretag | 1% |
| Influencers | 0% |
| Skolväsendet | 0% |
| Matbutiker | 0% |
| Politiker | 0% |
N = 2 628 (Envalsfråga)
Vem litar du mest på när det gäller rekommendationer om vilken mat som är bättre för klimat och miljö?
| Forskare | 36% |
| Min magkänsla / mig själv | 19% |
| Ingen särskild | 9% |
| Myndigheter | 9% |
| Hälso- och sjukvård | 7% |
| Intresse- och civilsamhälles- organisationer | 7% |
| Primärproducenter/bönder | 6% |
| EU och dess myndigheter | 3% |
| Personer i min närhet | 2% |
| Annan | 2% |
| Livsmedelsföretag | 1% |
| Skolväsendet | 1% |
| Matbutiker | 0% |
| Politiker | 0% |
| Influencers | 0% |
N = 2 628 (Envalsfråga)
MÅNGA TVIVLAR PÅ ATT BESLUT OM HÄLSOSAM OCH KLIMATVÄNLIG MAT BASERAS PÅ FORSKNING
En möjlig förklaring till att så få anger att de främst litar på rekommendationer från politiker är synen på hur beslut tas. Resultatet visar nämligen att mer än en tredjedel (37%) inte tror att politiker tar hänsyn till forskning när de fattar beslut om hälsosam och klimatvänlig mat i Sverige, medan knappt en av fem (17%) tror att de gör det. Ungefär lika många (18%) är osäkra⁴. När det gäller frågan om huruvida beslut om hälsosam och klimatvänlig mat i Sverige bygger på vetenskap är tilltron högre. Nästan hälften (45%) uppger att de tror att så är fallet. Samtidigt anger fler än var tionde att de inte tror det (14%) eller att de inte vet (12%)⁵.
4. N = 2 628 (Påståendefråga: ”Politiker tar hänsyn till forskning när de fattar beslut om hälsosam och klimatvänlig mat i Sverige” Skala 1–5, där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer mycket väl, samt svarsalternativet ”Vet ej”).
5. N = 2 628 (Påståendefråga: ”Beslut om hälsosam och klimatvänlig mat i Sverige bygger på vetenskap”. Skala 1–5, där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer mycket väl, samt svarsalternativet ”Vet ej”)
VAD TROR KONSUMENTER
KAN GÖRA STÖRST SKILLNAD
FÖR BÄTTRE MAT?
KONSUMENTER TAR I HÖG GRAD PÅ SIG ANSVARET FÖR SÅVÄL HÄLSA SOM KLIMAT OCH MILJÖ, SAMTIDIGT SOM MATVALEN I PRAKTIKEN STYRS AV ANDRA FAKTORER. DESSUTOM ÄR TILLITEN TILL DE SYSTEM SOM ÄR TÄNKTA ATT UNDERLÄTTA HÅLLBARA OCH HÄLSOSAMMA VAL BEGRÄNSAD. MOT DEN BAKGRUNDEN VÄCKS NÄSTA FRÅGA: VAD UPPLEVER KONSUMENTER SJÄLVA SKULLE GÖRA STÖRST SKILLNAD FÖR BÄTTRE MATVAL?
KONSUMENTER TROR PÅ LÄGRE PRISER, ENKLARE VAL OCH TYDLIGARE STYRNING
Konsumenternas svar pekar tydligt på att det framför allt är strukturella faktorer som upplevs kunna göra störst skillnad för att maten i Sverige ska bli bättre för klimat och miljö samt göra det lättare att äta hälsosamt. Det som flest lyfter är lägre priser, vilket inte är särskilt förvånande med tanke på att pris är den faktor som väger tyngst vid matval.
Högt på listan hamnar även sådant som gör det enklare att fatta bra beslut i vardagen, såsom tydligare märkning och exponering i butik samt mer information och kunskap. Många anser också att ett större ansvar hos livsmedels-företag, att politiker lyssnar mer på vetenskapen samt nya lagar och styrmedel skulle göra stor skillnad.
Framförallt yngre konsumenter tror att politisk inverkan skulle ha störst påverkan. Drygt var femte (22%) i åldern 18–34 år uppger att nya lagar eller skatter är en av de åtgärder som skulle göra störst skillnad för att maten i Sverige ska bli bättre för klimat och miljö. Motsvarande andel (20%) tror att nya lagar eller ekonomiska styrmedel är en av de insatser som skulle göra störst skillnad för att göra det lättare att äta hälsosamt.
Däremot är det relativt få som tror att fler hållbara och hälsosamma alternativ i skolmatsalen eller helt nya livsmedel skulle göra störst skillnad.
Vad tror du skulle göra störst skillnad för att maten i Sverige ska bli bättre för klimat och miljö?
| Att klimat- och miljövänligare mat kostar mindre | 53% |
| Att matsvinnet minskar i hushåll, butiker och restauranger | 42% |
| Att det är tydligt och enkelt att välja klimat- och miljövänlig mat i butiken (t.ex. genom obligatorisk klimatmärkning, tydlig information, placering och hur alternativen presenteras) | 33% |
| Att konsumenter får mer information om hur mat påverkar klimat och miljö | 21% |
| Att politiker lyssnar mer på vetenskapen | 20% |
| Att klimat- och miljövänlig mat upplevs som lika god eller godare än andra alternativ | 19% |
| Att politiker inför nya lagar (regleringar) eller skatter | 16% |
| Att det finns fler klimat- och miljövänliga alternativ i matbutikerna | 15% |
| Att det tas fram nya livsmedel som är bättre för klimat och miljö | 9% |
| Annat | 5% |
| Vet ej | 5% |
| Att det finns fler klimat- och miljövänliga alternativ i skolmatsalen | 4% |
N = 2 628 (Flervalsfråga, upp till tre svar möjliga)
Vad tror du skulle göra störst skillnad för att göra det lättare att äta hälsosam mat i Sverige?
| Att hälsosamma alternativ kostar mindre | 57% |
| Mer information och kunskap | 24% |
| Tydligare märkning och bättre exponering av hälsosamma varor i butik | 23% |
| Större ansvar hos livsmedelsföretag | 19% |
| Att en större andel av sortimentet i butik är hälsosam | 16% |
| Nya lagar eller ekonomiska styrmedel | 16% |
| Att hälsosam mat smakar bättre | 13% |
| Vet ej | 5% |
| Fler hälsosamma alternativ i skolmatsalen | 3% |
| Annat | 3% |
N = 2 628 (Flervalsfråga, upp till tre svar möjliga)
Experterna: Vad som krävs för att styra systemet i rätt riktning
Resultaten visar att många konsumenter ser förändringar på systemnivå som det som skulle göra störst skillnad. Här finns en tydlig samsyn med de intervjuade experterna, som återkommande lyfter behovet av strukturella förändringar för att möjliggöra mer hållbara och hälsosamma matval. Tillsammans pekar experterna på ett antal åtgärder som bedöms vara särskilt viktiga för att driva utvecklingen i den riktningen.
DET MÅSTE BLI ENKLARE
ATT GÖRA BRA VAL
SOM TIDIGARE KONSTATERATS FORMAS VÅRA VAL I HÖG GRAD AV MATMILJÖN OMKRING OSS. HÄR FINNS OCKSÅ EN TYDLIG SAMSYN MELLAN KONSUMENTER OCH EXPERTER: DET BEHÖVER BLI ENKLARE ATT GÖRA BRA VAL.
Svaret är inte mer information – utan att förändra valen vi möter i vardagen, menar Björn Persson, omställningsforskare vid RISE.
– Konsumenter är priskänsliga och vi kan inte förlita oss på att de ska fatta bättre beslut på egen hand. Forskningen visar att mer information inte räcker. Det som behöver förändras är förutsättningarna för valen, och där spelar dagligvaruhandeln en avgörande roll.
Det anser även Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, som ger två konkreta exempel på vad det innebär i praktiken:
– Vi behöver bli bättre på att lyfta fram de hållbara och hälsosamma alternativen tydligare, både i fysisk och digital butik – inte minst i kampanjer. Vi behöver även bli bättre på att lyfta fram produkter som kombinerar hälsa, klimat och pris, och som faktiskt fungerar i människors vardag. Dessutom behöver vi höja lägstanivån i hela sortimentet. Även de billigare alternativen måste bli mer hälsosamma och hållbara, till exempel genom högre krav på egna varumärken. Då förändras valen i praktiken och det blir enklare att göra rätt, utan att behöva anstränga sig mer.
BJÖRN PERSSON,
FORKSKARE INOM FRAMSYN OCH HÅLLBARHETSOMSTÄLLNING, RISE
”Forskningen visar att mer information inte räcker. Det som behöver förändras är förutsättningarna för valen, och där spelar dagligvaruhandeln en avgörande roll.”
POLITIKEN BEHÖVER STYRA MER – OCH TA BORT BROMSAR
UNGEFÄR EN AV SEX KONSUMENTER TROR ATT NYA LAGAT ELLER STYRMEDEL ÄR EN AV DE ÅTGÄRDER SOM SKULLE GÖRA STÖRST SKILLNAD FÖR MER HÄLSOSAM OCH HÅLLBAR MAT. DET ÄR EN UPPFATTNING SOM DELAS AV EXPERTERNA.
För att förändra vad vi faktiskt äter räcker det inte med bättre förutsättningar i butik, det krävs också spelregler som styr systemet i rätt riktning. Enligt Pia Lindeskog på Folkhälsomyndigheten lever dock en annan bild kvar bland politiska beslutsfattare: att mat är ett område där politiken inte ska lägga sig i.
– Vi har styrt inom områden som trafik, rökning och alkohol. Men när det gäller mat finns fortfarande en föreställning om att politiken inte ska ingripa. Samtidigt visar undersökningen att det finns stöd hos konsumenter för mer styrning. En tydligare politisk riktning, som utgår från hälsa och hållbarhet, är avgörande för att vi ska kunna möta både klimatutmaningar och folkhälsa. Vi behöver skatter och incitament för att väga upp kommersiella drivkrafter och skapa stabila villkor för företag. Dessutom be-
höver den digitala matmiljön ses över, där sociala medier i dag har stort inflytande över våra val, men där reglering saknas.
Även Åsa Domeij efterfrågar tydligare spelregler, och lyfter konkreta hinder som bromsar utvecklingen.
– I dag finns regelverk som gör det svårt att kommu- nicera förbättringar i produkter, som reducering av socker eller salt. Det minskar drivkraften att för- ändra. Även det ensidiga fokuset på lågt pris står i vägen för omställningen. Mat kommer inte vara så billig som vi vant oss vid, och där behöver politiken vara tydlig. Det som behövs är styrmedel som stödjer hälsosamma och hållbara val och produktion, och ett tydligare fokus på långsiktigt värde.
PIA LINDESKOG,
UTREDARE, FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN
"Vi har styrt inom områden som trafik, rökning och alkohol. Men när det gäller mat finns fortfarande en föreställning om att politiken inte ska ingripa."
VETENSKAPEN BEHÖVER STYRA BESLUTEN
STYRNING HANDLAR INTE BARA OM VILKA VERKTYG SOM ANVÄNDS, UTAN OCKSÅ OM VAD BESLUTEN BYGGER PÅ.
Resultaten visar att mer än en tredjedel av konsumenterna inte tror att politiker tar hänsyn till forskning när de fattar beslut om hälsosam och klimatvänlig mat i Sverige. Mot den bakgrunden är det kanske inte oväntat att en femtedel också lyfter fram att politiker lyssnar mer på vetenskapen som en av de åtgärder som skulle göra störst skillnad för att maten i Sverige ska bli bättre för klimat och miljö. Helena Hansson instämmer, och menar att både politik och näringsliv behöver komma närmare forskningen.
– Jag skulle gärna se mycket mer kontakt mellan forskare, politiker och näringsliv. Att vi forskare får dela med oss mer av våra resultat, och att politiker och företag i högre grad tar till sig av vår forskning.
Samtidigt menar Helena att det också ställer krav på forskarsamhället.
– Forskarvärlden behöver bli bättre på att göra kunskapen begriplig och användbar. Vi behöver sätta insikterna i en större samhällskontext och tydliggöra vad de betyder i praktiken – för konsumenter, företag, och samhället i stort, samt hur kan de användas som underlag för politiska beslut.
HELENA HANSSON,
PROFESSOR I NATIONALEKONOMI, SLU SAMT PROGRAMCHEF MISTRA FOOD FUTURES
"Jag skulle gärna se mycket mer kontakt mellan forskare, politiker och näringsliv. Att vi forskare får dela med oss mer av våra resultat, och att politiker och företag i högre grad tar till sig av vår forskning."
HELA SYSTEMET BEHÖVER DRA ÅT SAMMA HÅLL
ÄVEN MED FÖRBÄTTRADE BESLUTSMILJÖER, TYDLIGARE STYRNING OCH STARKARE KUNSKAPSUNDERLAG PEKAR EXPERTERNA PÅ ATT OMSTÄLLNINGEN RISKERAR ATT HÄMMAS OM AKTÖRERNA I MATSYSTEMET DRAR ÅT OLIKA HÅLL.
Förändring sker sällan i enskilda led, utan förutsätter att flera delar av kedjan rör sig i samma riktning. Experterna beskriver att det ofta är motsatsen som gäller: aktörer optimerar sin egen del av systemet utifrån separata mål och incitament, vilket gör att helhetsperspektivet går förlorat. Detta lyfts fram som en av flera faktorer som bromsar omställningen. Så länge det upplevs som billigare och enklare att fortsätta som i dag, bedöms förändringstakten bli långsam.
Helena Hansson beskriver vad som krävs för att bryta detta mönster:
– För att verklig förändring ska ske behöver hållbarhet och hälsa bli en självklar del av affären i hela kedjan. Det handlar i grunden om att skapa gemensamma incitament. Det är särskilt viktigt i delar av systemet där påverkan är stor, men riskerna också är höga, som i lantbruket. Mer hållbara metoder kan innebära ökade kostnader på kort sikt, och då behöver industri och handel vara med och skapa efterfrågan och incitament som gör omställningen möjlig.
Även Björn Persson, som arbetar med just samverkan och innovation i livsmedelssystemet, lyfter två av-
görande förutsättningar för att samarbete faktiskt ska leda till förändring:
– För det första behöver aktörerna samlas kring gemensamma och vetenskapligt förankrade mål. Annars riskerar insatser att dra åt olika håll. För det andra behövs en neutral samlingspunkt – en oberoende part som kan hålla ihop arbetet, skapa tillit och driva processen framåt.
Samverkan i praktiken: Framtidsjord
Ett initiativ som visar hur samarbete kan fungera i praktiken är Framtidsjord, där Oatly, Berte Qvarn och Polarbröd samarbetar för att ställa om primärproduktionen. Genom olika åtgärder på gårdsnivå vill parterna skala upp ett mer hållbart jordbruk som minskar klimatpåverkan, stärker jordhälsan och samtidigt skapar långsiktig lönsamhet för lantbrukare. Helena Stenström, hållbarhetschef på Berte Qvarn, pekar på två avgörande framgångsfaktorer för lyckat samarbete:
– Tillit, och att våga börja! Tillit är grunden i vårt hållbarhetsarbete. När bönder och livsmedelsföretag litar på varandra, då kan vi komma framåt. Men det handlar också om att våga ta första steget. Väntar vi på perfekta lösningar händer inget. Det viktiga är att testa, vara transparenta och förbättra längs vägen.
HUR SKA SVERIGES LIVSMEDELSBEREDSKAP SÄKRAS?
HITTILLS HAR RAPPORTEN BELYST FRÅGOR OM ANSVAR, MAKT OCH VAD SOM KRÄVS FÖR ATT FÖRÄNDRA MATSYSTEMET HÄR OCH NU. MEN FRÅGAN STRÄCKER SIG LÄNGRE ÄN SÅ. DET HANDLAR INTE BARA OM HUR MATEN PRODUCERAS OCH KONSUMERAS VARJE DAG – UTAN OM HUR TILLGÅNGEN TILL MAT KAN SÄKRAS INFÖR EN KRIS.
I en tid präglad av krig, klimatförändringar och osäkra leveranskedjor har beredskap blivit en allt viktigare del av matsystemet. Så vem bär ansvaret för att säkra framtidens mat – och vilka förutsättningar krävs för att det ska fungera i praktiken?
Vilka åtgärder tror du är viktigast för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap?
| Ökad svensk produktion av växtbaserade livsmedel (t.ex. spannmål, baljväxter) | 49% |
| Minskat importberoende av insatsvaror (t.ex. drivmedel, gödsel och foder) | 46% |
| Ökad svensk produktion av animaliska livsmedel (t.ex. kött, ägg och mjölk) | 43% |
| Större eget ansvar och beredskap hos hushållen | 26% |
| Tydligare samordning och nationell styrning | 24% |
| Ökad beredskap hos livsmedels- företag och producenter | 19% |
| Införande av statliga livsmedelslager | 18% |
| Satsningar på mer resurseffektiv livsmedelsproduktion | 18% |
| Ökad beredskap i dagligvaruhandeln | 7% |
| Vet ej | 5% |
| Ökad beredskap i offentliga måltider (t.ex. skolor och äldreomsorg) | 4% |
| Annat | 1% |
N = 2 628 (Flervalsfråga, upp till tre svar möjliga)
KONSUMENTER TAR PÅ SIG ANSVAR ÄVEN FÖR BEREDSKAPEN
Precis som i andra delar av undersökningen framträder ett liknande mönster även när det gäller beredskap. Konsumenter har både en tilltro till den egna förmågan att påverka samt upplever ett stort eget ansvar när det gäller Sveriges livsmedelsberedskap.
Fler uppger att de har störst förtroende för sig själva (13%) än för såväl politiker (12%) som livsmedelsföretag (2%) när det gäller att stärka Sveriges livsmedelsberedskap inför en eventuell kris.
Dessutom anser mer än var fjärde (26%) att ett ökat ansvar och en stärkt beredskap hos hushållen är den viktigaste åtgärden för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Viljan att bidra är också tydlig: två tredjedelar (67%) uppger att de är villiga att förändra sina matvanor för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap⁶.
Det konsumenterna framför allt tror skulle ha störst effekt för att stärka beredskapen är ökad svensk produktion, främst av växtbaserade livsmedel, samt minskat importberoende av insatsvaror.
Det finns även en bred förståelse för att beredskap handlar om mer än enbart tillgång till mat. Fler än tre av fyra (77%) anser att en god folkhälsa är en viktig del av Sveriges livsmedelsberedskap⁷.
Vem har du störst förtroende för att göra livsmedelsberedskapen i Sverige bättre rustad inför en eventuell kris?
| Myndigheter | 36% |
| Mig själv | 13% |
| Politiker | 12% |
| Vet ej | 10% |
| Primärproducenter/bönder | 8% |
| Intresse- och civilsamhällesorganisationer | 5% |
| Forskare | 5% |
| EU och dess myndigheter | 4% |
| Livsmedelsföretag | 2% |
| Annat | 1% |
| Personer i min närhet | 1% |
| Matbutiker | 1% |
| Hälso- och sjukvård | 1% |
| Influencers | 0% |
| Skolväsendet | 0% |
N = 2 628 (Envalsfråga)
Experterna: Beredskap kräver ett bredare perspektiv
Samtalet om beredskap fastnar ofta i frågor om volymer och lager. Men experterna menar att det är ett alltför snävt sätt att se på saken. För att förstå vad beredskap faktiskt innebär behöver perspektivet breddas, från enskilda åtgärder till hur hela matsystemet hänger ihop.
”Liksom hållbarhet och beredskap
hänger tätt ihop, gör även hälsa
och beredskap det. Ändå saknas
den kopplingen ofta i dag.”
PIA LINDESKOG, UTREDARE, FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN
Pia Lindeskog på Folkhälsomyndigheten lyfter en dimension som ofta förbises i beredskapsdiskussionen, men som många konsumenter i undersökningen ser som viktig: kopplingen mellan hälsa och beredskap.
– Liksom hållbarhet och beredskap hänger tätt ihop, gör även hälsa och beredskap det. Ändå saknas den kopplingen ofta i dag. Vi pratar mycket om beredskap och att lagra mat i kris. Men lika viktigt är att ha en frisk befolkning som kan bidra när det behövs, inte en som redan är sjuk. När utvecklingen så tydligt går åt fel håll blir behovet av en tydligare styrning mot mer hälsosamma matmiljöer svårt att bortse från.
Ett annat område som ofta förenklas är fokuset på att öka produktionen, menar Helena Hansson.
– Livsmedelsproduktionen är helt beroende av insatsvaror som bränsle, utsäde och gödsel. Får vi inte in dessa i landet får det omedelbart konsekvenser för vad vi kan producera i en kris. Om vägar bryts eller transporter stoppas når maten inte fram, oavsett hur mycket som produceras. Vi pratar för lite om sårbarheterna i systemet. Att enbart fokusera på att öka produktionen riskerar att missa kärnan i problemet. Om systemet är sårbart från början är det också sårbart i en kris.
6. N = 2 628. Envalsfråga: ”Hur villig är du att själv förändra dina matvanor för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap?” Svarsalternativ: ”Mycket villig”, ”Ganska villig”, ”Varken eller”, ”Inte särskilt villig”, ”Inte alls villig”, ”Vet ej”.
7. N = 2 628. Påståendefråga: ”En god folkhälsa är en viktig del av Sveriges livsmedelsberedskap.” Skala 1–5, där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer mycket väl, samt svarsalternativet ”Vet ej”.
ETT ROBUST MATSYSTEM
KRÄVER RADIKALT NYTÄNK
MATSYSTEMET PRÖVAS REDAN I DAG GENOM KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH SÅRBARA LEVERANSKEDJOR. DET HAR TYDLIGGJORT SYSTEMETS BEGRÄNSNINGAR OCH GJORT FRÅGAN OM BEREDSKAP ÄNNU VIKTIGARE. I ETT SÅDANT LÄGE RÄCKER DET INTE ATT ENBART GÖRA JUSTERINGAR I DET BEFINTLIGA SYSTEMET. DET BEHÖVS ETT BREDARE PERSPEKTIV PÅ HUR ETT MATSYSTEM KAN FUNGERA BÅDE I VARDAGEN OCH UNDER LÅNGVARIG PÅFRESTNING.
Svaret på hur ett robust matsystem kan skapas är tydligt, men obekvämt, menar Björn Persson. Det kräver mer än förbättringar. Det kräver att systemet görs om i grunden.
– Vi måste sluta krama nutiden! Många lösningar bygger fortfarande på dagens logik, vilket begränsar förändringstakten. Problemet är att vi projicerar nuet rakt in i framtiden. Vi utgår från hur systemet ser ut i dag och bygger vidare på det. Det håller inte, särskilt inte i en mer instabil värld, då blir det direkt riskabelt. Vi måste våga lyfta blicken. Fokus behöver flyttas från kortsiktig optimering till långsiktig funktion. Arbetet behöver istället utgå ifrån en önskvärd framtid. Hur ser ett livsmedelssystem ut som faktiskt kan leverera mat på ett hållbart sätt, och även i kris?
Ett sådant skifte innebär också ett behov av att omdefiniera roller och ansvar i systemet.
– I en mer osäker värld behöver fler aktörer tänka bredare än sin egen del av affären beträffande robusthet och beredskap. Vi behöver fråga oss: hur säkerställer vi att det finns mat på bordet även i kris, och vilken roll har den egna verksamheten i det? Det kan innebära att företag och andra aktörer behöver ompröva sina roller. Från att optimera sin egen del av systemet, till att bidra till att helheten fungerar.
”Vi måste våga lyfta blicken. Fokus behöver flyttas från kortsiktig optimering till långsiktig funktion. Arbetet behöver istället utgå ifrån en önskvärd framtid. Hur ser ett livsmedelssystem ut som faktiskt kan leverera mat på ett hållbart sätt, och även i kris?”
BJÖRN PERSSON,
FORKSARE INOM FRAMSYN OCH HÅLLBARHETSOMSTÄLLNING, RISE
FRÅN INDIVIDANSVAR TILL SYSTEMANSVAR – DAGS ATT AGERA
:format(webp))
RAPPORTEN VISAR ETT TYDLIGT GAP. KONSUMENTER LÄGGER ETT STORT ANSVAR FÖR BÅDE DAGENS OCH FRAMTIDENS MAT PÅ SINA EGNA AXLAR, SAMTIDIGT SOM EXPERTERNA PEKAR PÅ ATT DEN FÖRÄNDRING SOM FAKTISKT KRÄVS HANDLAR OM ATT FÖRÄNDRA SYSTEMET OMKRING OSS, OCH ATT DET KRÄVER GEMENSAMMA INSATSER FRÅN FLERA AKTÖRER I MATSYSTEMET.
1. Låt vetenskapen få genomslag i besluten
Medan konsumenters förtroende för forskning är högt, tvivlar många på att forskning präglar politiska beslut om mat. Samtidigt efterfrågar forskare ett närmare samspel mellan forskning och politik, och att politiker i högre grad tar till sig av vetenskaplig kunskap. Absolut avgörande för att driva utvecklingen mot ett bättre livsmedelssystem är därför att låta forskning få en tydligare roll i politiska beslut och styrning.
- Bredda representationen i forum som Livsmedelspolitiska rådet, så att fler aktörer i matsystemet inkluderas – inte minst forskarkåren.
- Koppla livsmedelspolitiska mål och styrmedel direkt till vetenskapliga rekommendationer på systemnivå, och säkerställ att omställningen
backas upp av incitament och stöd för de aktörer som behöver ställa om. - Säkerställ att politiska beslut inom matsystemet stärks av transparenta, forskningsbaserade
analyser som redovisar dess påverkan på hälsa, klimat och resiliens. - Säkra långsiktiga investeringar i forskning, utveckling och innovation som stärker omställningen till ett mer hälsosamt, hållbart, robust och konkurrenskraftigt matsystem.
2. Skapa rättvisa och framtidssäkrade spelregler som gör bättre val möjliga
I dag upplever många konsumenter att de själva ansvarar för att göra mer hälsosamma och klimatsmarta matval – samtidigt som pris, kampanjer och regelverk ofta motverkar dem. För att minska glappet mellan ansvar och möjlighet krävs styrmedel som förändrar förutsättningarna för valen.
- Utforma ekonomiska styrmedel och incitament som gör hälsosam och hållbar mat mer attraktiv och konkurrenskraftig, till exempel genom riktade stöd, subventioner eller differentierad moms.
3. Gör matmiljöerna till en del av lösningen
Rapporten visar att det inte är hälso- eller hållbarhetsaspekter som främst styr matval i vardagen – utan kostnad, lust och vana. För att driva mot mer hälsosamma och hållbara matval är matmiljöernas utformning därför avgörande.
- Utveckla butiks- och måltidsmiljöer där hälsosamma och hållbara alternativ är norm, inte undantag.
- Använd sortiment, placering och kampanjer för att stödja bättre val, snarare än att motverka dem.
- Gör offentliga måltider till en hävstång för
hälsosamma och hållbara kostvanor.
4. Sätt en tydlig riktning för matsystemet
Matsystemet formas i dag av flera politikområden – däribland jordbruk, folkhälsa, klimat och miljö, näringspolitik, innovation, handel, konkurrenskraft samt livsmedelsberedskap. Samtidigt saknas ofta samordning mellan dessa områden. För att åstadkomma långsiktigt hållbar förändring krävs en tydligare gemensam riktning.
- Säkerställ att politikområden som rör matsystemets olika delar samordnas. En lösning skulle kunna vara att inrätta ett departement med ansvar för hela matsystemet.
- Sätt mål för hållbar och hälsosam livsmedels-konsumtion, som sätter långsiktig riktning för innovation och produktion samt stärker svensk konkurrenskraft och handel.
- Skapa fler forum för kunskapsutbyte och samverkan, med bred representation från hela värdekedjan, för att driva verklig förändring tillsammans.